Angles will follow me...
Han är där borta.
Borta runt hörnet
och
väntar, väntar på att du ska bli fri
och
bli
hans.
Bara hans.
Där nere rullar det på som vanligt,
de stora får in de små och nya.
Generation efter generation,
alla vill känna det
alla vill uppleva det.
Varit på massor av olika föreläsningar idag, de var bra och gör en för stunden väldigt motiverad till att göra
saker man vill, men det håller bara i det rummet. Såfort man möter verkligheten utanför igen rullar allt på
som alltid. Måste börja ta tag i saker. Vissa personer har gjort så jävla mycket, får panik, måste också ut
och upptäcka, hur ska man hinna allt?
Kommentarer
Trackback
